Våra små egenheter 2

Jaha, då var det väl husses tur att berätta om oss då. Hoppas att han bara säger snälla saker om oss:

Tyzon är kungen här hemma (tror han). Kaxig och kavat, gosig och snäll. Han spinner så fort man tittar på honom och pratar väldigt mycket i tid och otid. Ibland med oss tvåbeningar, ibland med Zoe men ofta även för sig själv. 

Han är den mest kontaksökande av de två katterna och är gärna uppe i ansiktet och buffar. En och annan ”high-five” får man också som ett tecken på tillgivenhet. 

Han var dessutom den enda kattungen som var framme och bet husse i foten när vi var och hälsade på dem hos uppfödaren (ett gott tecken: Husse är en god människa). Han är kanske inte fullt lika nyfiken som Zoe, utan mer lite försiktig. I alla fall nu i början av deras boende här.

Zoe är drottningen här hemma (tror hon). Nyfiken, framåt, envis och hur god som helst. Inte fullt lika ”spinnig” som sin bror, men när de bägge kommer igång blir det stereospinnande utan pardon.

Dessutom var det husse som fick henne att spinna för första gången hemma hos uppfödaren. Hon är inte lika gosig som Tyzon, men skyr inga medel att komma upp i sängen och ”urra” när hon vill ha uppmärksamhet (läs: mat). Hon var först med att undersöka källaren (Tyzon vågade sig inte på trappan), och först upp i klösträdet (hon fick senare visa Tyzon hur man gör).

Hon är en riktig liten kattapa! Att hon är lite rädd för TV:n hoppas vi går över med tiden. Antingen är hon mycket smartare än Tyzon (som inte bryr sig om TV:n) eller mycket mer korkad än brollan (som fattat att den inte är farlig).

Framtiden får utvisa.

Hur som helst trivs vi jättebra tillsammans med katterna, och de verkar trivas jättebra med oss (så länge de får mat och kärlek.... och rena lådor.. och massor med leksaker... och göra som de behagar).. Innebörden av att blivit lovade att gå ut i trädgården med sina nya selar & koppel har de nog inte fattat ännu.. :)